Tussarna sover efter stökat ner under tiden jag försökt städa ;)

 

Tvättmaskinen är igång, disken är diskad, och maten i magarna, nu sover Nellie och jag borde nog egentligen göra desamma, är såå himla trött men bättre att jag sover inatt istället :)

 

Snart kommer min stora tjeja hit och hälsar på, ja en hel vecka för den här mamman är alldeles för lång tid, och som tur var är jag och andré så pass sams så vi kan ses även när det är varandras veckor, och det gör ju också att han träffar Nellie ofta fast han inte har henne själv än. 

 

Tänkt göra om designen med, om jag nu kommer ihåg hur man gjorde ;) En ny header måste iaf fixas, så Nellie och Nikita får vara med i nutid och inte hur dom såg ut för ett år sen :)

Åh min lilla Nellie,mitt lilla charmtroll! Hon har också blivit stor, och hon charmar precis alla! Inte tykänslig alls, och har bryr sig inte om hon ser mig eller inte. Hon hade en period då hon blev helt förstörd såfort jag eller Nikita lämnade rummet, men de har lugnat ner sig och hon kan sitta länge själv och leka, efter ett tag kommer solstrålen ut för lite pussar och kramar och kryper iväg och leker igen :)

 

Hon står upp, länge länge själv, tagit sina första steg, som mest 5 steg bara rakt ut utan att gå mot nått, sen satte hon sig ner lite försiktigt. Hon pratar, men på sitt eget språk, säger mamma och pappa och det har låtit som hon sagt både Metallica när jag ropat på katten flera gånger, och Nikita när hon kommer och leker med henne. Men mer taka och tita. Och Nikita säger tita om sig själv :) 

 

Pussas har hon börjat göra, på beställning, med öppen mun och massa dreggel ;) Mys! Och den lilla damen blir ett år nu, ingen bebis alls längre! Men jag tänker säga bebis tills hon iaf går ;) 

 

Är otroligt stolt över att få vara mamma till detta fantastiska barn, det bästa jag någonsin gjort här i livet!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nikita utvecklas nått enormt just nu, hon pratar, konstant hela tiden, med alla. Och hon pratar så dom flesta förstår henne. Hon är en väldigt smart tjej, som oftast är världens snällaste, hittar sällan på bus och tar väl hand om både sin lillasyster och sin katt. 

 

Självständig har hon blivit med, vi åker buss till och från hennes dagis, och hon ska sitta själv, helst flera platser framför mig. Hon förklarar väldigt bra med ord när det är nått som är fel, eller om hon gjort nått hon inte får kommer hon och berättar vad hon gjort :) Blöjtorr för det mesta, dagtid men natten har hon blöja än, även att det kan vara torr på morgonen så väntar vi med att ta bort blöjan på natten. 

 

Vi har också fått avliva Stumpen nu, han mådde inte bra. Nikita kommer hem efter att ha varit hos pappa och frågar vart Stumpen är, han är i himlen svarar jag. Lite senare hör jag hur hon sitter och pratar med hennes katt Metallica och säger till henne att stumpen är i himlen, ja jag saknar också stumpen. Saknar du stumpen gumman? Och det va så hjärtskärande! Lilla gumman, när blev du så stor? Snart fyller hon 3 år, alltså 3? Och jag är så himla stolt över att få vara din mamma, du är det bästa jag gjort! <3

 

Det har ju hänt en hel del förändringar här hos oss sista tiden, eller iaf sen jag bloggade sist :) Jag och Nikita har bytt rum, så nu har jag det lilla rummet och Nikita och Nellie får plats med alla sina saker i ett rum, och jag slipper leksakerna i vardagsrummet :) Blev kanon bra! 

 

Nellies säng är såld med, hon sover aldrig i den och den stog bara och tog plats, både Nikita och Nellie sover fortfarande i min säng, men Nikita somnar allt i sin säng ibland, när hon själv vill :)

Äntligen känner jag att blogglusten är tillbaka! Allt är så bra med den här bloggen, jag får skria av mig, jag kan gå tillbaka och titta på vad vi gjort och hur barnen utvecklats, eller mest Nikita då :) Sentar jagfler bilder när jag bloggar, och kontakt med alla ni underbara som läser här inne <3

 

Just nu håller jag på för fullt och söker jobb, jag behöer göra nått, och få in pengar. Och ärligt talat, jag är livrädd! Jag har nu gått hemma i 3,5 år, och nu ska man lämna den här tryggheten här hemma, skapa nya rutiner, hinna jobba och sen komma hem för att fixa mat, mysa lite med barnen, sen är dagen slut och dom måste sova, för att orka med morgondagen. Det känns som jag knappt kommer få träffa dom alls, att dom kommer gå mer på dagis än vara hemma med  mig. 

 

Just nu går Nikita på dagis 9-14 mammaveckor,och 6-16 pappaveckor, det blir långa dagar för henne då. Och i mars skolas Nellie in, egentligen hade jag väl viljat gå hemma lika länge med henne med, men tror vi alla mår bra av om jag får ett jobb, få komma hemifrån och byta miljö lite, och tänka på annat än barnuppfostran och bajsblöjor ett tag :)

 

Sen är planerna just nu, flytt! Jag vill inte bo kvar här alls, inte i lägenheten eller samhället. Tranås blir nästa stopp här i livet, där söker jag just nu både jobb ochlägenhet, och hoppas på de bästa :)