Nu är vi tillbaka hos min fina bror igen, men blir inte lika långvariga den här gången, antingen åker vi hem imorgon eller på tisdag. Nikita känner igen sig när vi närmar oss här, då säger hon stumpen flera gånger och edde som betyder fredde och dotta, som är råttorna :) När vi går mot Eliin känner hon också igen sig och säger Eliin flera gånger :) När blev hon så stor?

9 veckor och 6 dagar kvar tills hon är beräknad, helt sjukt så fort det gått. Kan inte fatta att jag kommit över vecka 30 nu, minns precis när jag gjorde de med Nikita.

Det har ju kommit så himla mycket ord senaste tiden, men hon sätter inte ihop så många ord än utan det blir mest 2 ords meningar ibland. Ska försöka komma ihåg alla ord hon kan så uppdaterar från förra listan jag skrivit:)

Ja ännu en vecka har passerat och jag kan inte fatta att jag snart bara har 10 veckor kvar till bf! Liten är fortfarande en väldigt aktiv bebis som ofta ska lägga foten under mammas revben, det uppskattas inte av mig! När jag försöker knuffa bort foten får jag istället en spark på revbenet.

Igår var jag beredd på att åka in till förlossningen, trodde helt ärligt att den höll på att starta. Låg i soffan och bara tog det lugnt och fick sammandragningar regelbundet med ca 3 minuters mellan rum och ett enormt tryck neråt.. En del riktigt kraftiga. Inte alls som dom riktiga värkarna med Nikita men otroligt starka sammandragningar. Men när jag gick och la mig i sängen gick dom sakta över så jag avvakta lite till ifall dom skulle komma tillbaka igen hade jag ringt förlossningen men det gjorde dom som tur var inte. Egentligen borde jag kolla så inget är förändrat med livmodertappen men ska snart till barnmoskan igen så om det inte kommer tillbaka väntar jag tills dess.

Inte ens 12 veckor kvar till bf, helt otroligt så snabbt det går! Liten är fortfarande ganska snäll mot både kissblåsan och revbenen men är det nått hon ska sparka eller slå på så är de revbenen :) Sitter jag och lutar mig framåt får jag nästan jämt en spark på revbenen. Annars mår jag fortfarande väldigt bra, kan ha alla mina kläder fortfarande och har ökat 5kg sen start, inte alls mycket med tanke på att jag gick upp 17kg med Nikita. Vi va hos barnmoskan förra veckan och hon tycker att magen är jätte liten men vi ligger mitt på kurvan och bebis hjärtslag låg på 130 slag/minut.

Jag kan inte säga annat än att jag är så otroligt stolt över min fina lilla flicka, mitt lilla barn! Hon är så hjälpsam och mysig, varje gång vi ska gå ut någon stans ska hon pussa alla som är där och pussa på massa konstiga saker, ibland spisen, ibland mattan, haha :) Hon är bara för härlig som fyller upp mina dagar med mycket skratt och lycka! Hon lär sig nya ord varje dag och det är lätt att förstå vad hon menar.

Följande inlägg har uppdaterats med bilder :)

Nu är vi inne i tredje trimestern och jag mår fortfarande väldigt bra, men går jag för fort får jag ont på sidan av magen. Några sparkar mot kissblåsan eller revbenen har jag inte fått än men det är nog inte långt kvar innan jag får en spark på revbenen för livmodern är nästan där :) Riktigt vild tjej är hon, Nikita var mycket lugnare när hon låg i magen. Magen har exploderat tycker jag och nu är jag nog större den här gången än med Nikita :)

Bloggen blir rätt tråkig när jag varken kan uppdatera när jag vill och inte kan ladda upp bilder, men en liten uppdatering från vårt liv kommer här :)

Nu är vi tillbaka i Norrköping igen, jag trivs verkligen här, både hos min bror och hos Eliin! Har intresseanmält mig på 2 lägenheter och idag säger jag upp min lägenhet i hemma och hoppas på att kunna flytta i mars. Jag vill verkligen inte va kvar i den där hålan längre.

Eliin har lärt Nikita säga tja och hon kan nästan säga eliin. Det har varit nästan eliin ett par gånger men oftast är de ea eller lea som betyder Linnéa :) Det kallar hon fortfarande bebis för i magen och när jag säger hennes namn säger hon nej lea :) Hon vill helt enkelt att hennes lillasyster ska heta lea :)

Trotset har lugnat ner sig och det är så skönt! Men ibland kommer det fram men inte alls lika jobbigt som innan, hon tycker verkligen om eliin och kan gå fram och pussa och krama henne bara sådär, men lyssnar sällan på henne när hon säger till :)

Fyllt år har jag med gjort, en helt underbar födelsedag och hela min familj var hos mig och firade mig med tårta och paket :) Så ja helt plötsligt är man 22, gift och ligger i skiljsmässa, har barn och är gravid igen, ensamstående 2barnsmamma vid 22 års ålder var väl inget man planerat direkt, men livet blir ju inte riktigt som man planerar :)