8 månader
Lyckan du ger mig är obeskrivlig!
8 månader och kan:
* Krypa, fast det kunde hon när hon va 7 månader också, men nu kryper hon hela tiden istället för att kråla sig fram
* Har ställt sig upp 1 gång helt själv utan stöd, och ställer sig upp med stöd så fort hon får chansen
* Lyssnar och förstår vad "ajaj" betyder
* Katten heter "dä" Och typ allt annat heter "ädä" och det säger hon till allt, om jag säger vad det är för nått blir hon jätte glad
* Säger titta när hon hittar nappen och blir glad om man svarar henne
* älskar att sjunga i trappuppgången, helst så det ekar mycket :)
* Ammas fortfarande, vissa dagar totalvägrar hon vanlig mat och flera dagar har hon fått ammas hela dagen
* Vill inte äta, och har inte ätit sig mätt på vanlig mat någon gång än
* krypa efter "dä" katten är favoritleken
* Har sovit hela natten (9 timmar) några gånger
Det är så himla roligt att få vara Nikitas mamma, och nu när hon inte är en liten bebis längre utan ett litet barn, ja det är så himla fantastiskt och roligt och jag älskar att få spendera mina dagar med det finaste jag vet.
Mamma älskar dig mest hjärtat! ♥
Snart stora flickan ju! =)
sv: Ja, det märks att du är orolig ju. =)
Gud de går såfort så jag inte tror att det är sant! 8 månader redan, nästan som en HEL graviditet! Jag kommer ihåg dagarna ja kolla FLERA gånger om dagen om underverket hade kommit. Och som du säger, nu är våra små BARN och inte bebisar längre! Och de blir bara mer och mer fantastiskt för varje dag :)
Är det så? Ojdå! va säger mannen i huset?
själv så är de tvärtom här hemma! Simon tjatar som en tok, medans jag VILL... Men ja skulle så gärna vilja jobba innan, så de blir lättare ekonomiskt. Men och andra sidan, har man råd med ett! så HAR man råd med två. Gäller bara att prioritera <3 Ett liv, eller ett jobb.
