Det är helt sjukt att det bara är 3 veckor kvar! Längtar, längtar, längtar! Kom igen nu fortsätt gå fort! Fast nu senaste tiden tycker jag tiden börjat gå så långsamt. Men igår när jag satt o kollade på Johan falk som dom kommer visa 6 söndagar i rad kom jag på det att om några avsnitt kommer jag inte kolla ensam på det, utan ha en bebis utanför magen, då vart jag lite smått nervös :)

Smärtan i nedre delen av magen kommer till och från nu. Hade lite i morse när jag vakna, men inte alls så ont som inatt. Sen gick det över ett litet tag, och sen när André kom hem på lunchen började de göra ont igen, ondare än i  morse, men ändå inte så ont som inatt.

Och tanken slår mig faktiskt att det skulle ju kunna va att livmodern öppnar sig, för endel börjar latensfasen tidigt, och håller i sig flera veckor utan att det händer nått mer. Men jag vet inte. Skulle bara vilja veta vad det beror på, och det hjälper inte med vetekudde, det blev lite skönare men gjorde fortfarande väldigt ont.

Jaja får väl se om det går över eller håller i sig, vi är ju trots allt nära målet nu :) Kan ändå inte förstå att det gott så fort, nyss var det juni och vi fick veta att jag var gravid, och nu helt plötsligt står vi där, och snart, snart har vi våran älskade efterlängtade lilla plutt hos oss! Vissa dagar går bättre än andra när det gäller längtan, men ibland blir det verkligen vill åka in och föda NU! Dom dagarna är lite jobbigare, och så fort man får en förvärk, kom igen nu sätt igång men nej.

Nu ska jag fortsätta tycka synd om mig själv och ha tråkigt, Saknar André. Hans pappa kom med hit på lunchen så kunde inte prata med honom som jag brukar på hans lunch, o därför känns det som han inte varit hemma heller. Och hela den här veckan ska han va i horn, han kommer inte komma hem på lunchen då, och jag som blivit van vid att han kommer hem. Nu kommer ju dagarna kännas ännu längre..